Jag och Sara firade in ledigheten dagen före julafton på Diplomat med bubbel på deras uteservering. Nu känner jag mig däremot så redo att satsa på en klassisk januari nedskärning. Jag vill inte förbjuda något, bara göra smartare val. December var ju som sig bör kantad av roliga events, middagar och fester som avlöste varandra. Men nu känner jag mig redo för mindre kött, tunga gräddiga såser och bubbel. Däremot får det gärna slinka ner något undantag här och där, men kanske inte till vardags.
Men hörni idag rev jag iallafall av årets första träningspass. Motivationen finns inte riktigt där än. Jag vet exakt vilken känsla jag saknar – glöden. Ni vet hungern som får en att ta i det där lilla extra. Däremot blev jag sprudlande glad av min vistelse eller okej jag var glad när jag var klar med mitt besök på gymmet. Tänker att jag får satsa på pass tills jag lyckas starta igång maskineriet igen. Och sen om några veckor kommer det bara säga pang och så är jag igång igen och inne i snurran.
Knepet är att aldrig sluta, för då måste man börja om igen och det är det jobbigaste, den förbannade startsträckan. Varför lär man sig aldrig av att man mår bättre av att träna regelbundet?
Men nog om min uteblivna träning, för i eftermiddag sätter jag mig på ett plan till Milano, närmare bestämt Alagna för att åka skidor med familjen. Har någon av er varit där? Har ni några tips? Skidor kan ju vara världens bästa och härligaste träning. Håller tummarna för puder och strålande sol.
