Hej bästa ni! Hur var er jul?

Julafton hade verkligen allt och lite till. Men igår låg jag helt däckad med feber. Rörde mig från sängen till soffan och såg klart en hel säsong av Unibomber (som går på Netflix) – så bra. Idag sov vi till klockan elva. Herregud, känner mig som en tonåring. Men idag mår jag så mycket bättre, febern är som bortblåst och jag känner mig verkligen utvilad. Kan inte minnas senast jag sov så mycket. Nu har jag så mycket energi som jag måste göra av med, haha. Jag och Markus tänkte gå ner till Sturebadet och träna, följt av bio eller middag ute någonstans. Men först ska jag knåpa ihop julafton i bilder till er.

Vet ni vad ni ska ha på er på nyår? Jag har ingen aning! Men imorgon tänkte jag scanna av internet och göra en liten nyårsguide till er. Vi ska på en två dagars fest hos en kompis i Örebro. Kvällen innan är det hattfest följt av smokingfest på själva nyårsafton.

Dagen innan julafton satt jag och Lorpan som sagt och hade rimstuga för fulla muggar.

Sedan blev det julafton och vi åt en mysig julfrukost och delade ut paket till varandra. Vi hade sagt att vi inte skulle handla något för dyrt då vi håller i alla våra slantar inför bröllopet.

Lorpan var nervös att jag skulle tycka hans present var oromantisk. Han hade nämligen köpt en Airport Time Capsule som sparar allt man har på datorn så fort den kopplar upp till wi-fi. Jag har brutit ihop två gånger under vårt förhållande för jag trott datorn kraschat och inte haft någon backup, men ändå inte fått tummen ur för att köpa en. Så nu gjorde han det åt mig. Tack Lorpan.

En obligatorisk julbild till instagram.

Sedan tog vi vårt pick och pack och åkte hem till Markus familj för jullunch.

Älskar att köpa julklappar till barn. Amin fick en hundvalp och en tröja. Dock är det inte svårt att lista ut vilken present som gick bäst hem.

Vill äta upp den här lilla sötnöten.

Efter lunch och julklappsutdelning åkte vi tillbaka hem för ett preppa vårt julbord. Vår förening har satt upp en gran i trapphuset – så mysigt.

Lorpan tände ljus. Jag hade så höga ambitioner för vår dukning, men det hann vi inte riktigt med.

Jag tror att jag måste lämna in min kamera på reperation. Bilderna blir så suddiga och så kan vi ju inte ha det i bloggen. Graanen, min kusin, och Ida kom förbi tidigare för att hjälpa till att rodda ihop julbordet.

Ida är en mästare på att göra Janssons frestelse, så det var hennes mission.

Graanens uppdrag var att få upp julstjärnan vilket han klarade av med bravur. Ibland är det så bra att vara lång. Graanen är också den enda som når upp till översta hyllan i våra köksskåp där finglasen står. Man kan säga att han är ett måste på middagar.

Ser ni plåstret på min tå? Jag lyckades tappa min dator rakt på stortån så nageln sprack. Hur är det ens möjligt? Satte såklart på mig skor innan alla gäster kom, haha.

Vi ville såklart också ha en julbild.

Sedan började familjen trilla in. Millo och Ludde mina syskon. Min andra syrra befann sig i Paris för att fira jul med sin pojkväns familj.

Pappa kom med sin tjej Annika.

Köksön är bland det bästa i hela lägenheten.

Ida, Millo och jag.

<3

Efter julmiddagen med familjen kom lite vänner över för att tradionsenligt spela julklappsspelet.

Kan julklappsspelet vara världens roligaste spel? Först körde vi ett varv och sedan fick alla läsa upp sina rim. Sedan brände vi av ett varv till och då fick man sno varandras julklappar.

Därefter var det dags för nästa tradion, ”Dashas årliga julshot”. Förra året hade hon med sig ryskkaviar hela vägen från Ryssland och någon supervodka. I år hade hade hon med sig en lyxtequila, Olmeca Altos. Jag har aldrig varit ett tequila fan, men den här var faktiskt riktigt god. Dessutom behövdes inga tillbehör som salt eller citron. Det var den tequilan som Dasha lurade Douglas (hennes pojkvän) med på hans födelsedag. Läs allt om hans överraskningsfest här!

Man undrar ju vad hon hittar på nästa år, haha.

Aftonen avslutades med bugg och dans. Pappa ringde mig dagen efter och sa att det var längesedan han hade så kul och dansade så mycket. En magisk festlig jul <3

Tröja Asos, Byxor Mango, Kappa Mango, Örhängen Lulu Frost. 

Äntligen visade sig solen i Stockholm. Idag är jag inne på jobbet en sväng, inte en själ här så långt ögat kan nå. Jag har lite att förbereda inför ett möte imorgon. Stockholm känns på sätt och vis som en spökstad under mellandagarna. Det är verkligen lugnt. Många av mina kompisar är bortresta så telefonen är ungefär lika lugn och tyst som det är ute på gatorna. Är inte alls van vid det, men försöker tänka att det är perfekt för mig att varva ner och inte bli stressad över att det är så dött.

Hur är ni som personer? Jag tycker det är mycket lättare att slappna av när man är på annan destination. Men har svårt att komma ner i varv på det sättet när jag är hemma. Helt klart något jag borde öva på och bli bättre på.

Ni har väl inte missat att det kommit ett sprillans nytt nummer av Metro Mode magasinet? Kan nog utan tvekan vara ett av våra finaste nummer – tycker jag själv partiskt. Frossa i vinterns festmode, spana in vad ni ska lägga beslag på inför nya säsongen och inspireras av franska James Demas eller italienska Giovanna Battaglia Engelbert som båda är med i stora reportage i numret.

Jag har som vanligt valt ut mina favoriter i butik just nu – och tjuvkikat lite på våren. Hade verkligen kunnat tänka mig att lägga beslag på precis allt. Är så sugen på nya barstolar, trånar efter dessa från Massproductions för att inte tala om dyrgripen från Byredo eller klänningen från Dagmar. Mums!

Pålles favoriter. 

 Fotograf: Nina Holma/Agent Bauer Stylist: Petra Tungården
Modell: Daria/ Le Management Hår: Sainabou Chune/Mikas Looks Makeup: Helen Borg/
Adamsky Fotoassistent: Christofer Zagal Stylistassistent: Paulina Forsberg Retusch: Adamsky Division

Jag stylade ett festjobb ute på magiskt vackra Artipelag. Vi lyckades pricka in årets kallaste dag, stackars modellen som stod och hackade tänder och höll på att frysa ihjäl.

Den här klänningen från By Malina får gärna flytta in till min garderob. Vore inte den perfekt att ha dagen innan bröllopet?

Den här silkesdrömmen signerad svenska Stylein funderar jag på att sno till årets Ellegalan som närmar sig med stormsteg.

Vad tror ni? Klarar man av att applicera den här maken på nyår? Om det är någon gång man kan ”pull it off” så är det väl då. Som ett konstverk på ögonlocken. Tycker den ser mer cool ut, än utklädd.

Vitt är helt klart en av vårens största trender. Jag ska försöka tjata till mig en himla trevlig rabatt från den här läderlappen från LXLS som min bästa killkompis Freddie har.

I den här klänningen kommer ingen att undgå dig på tolvslaget – från Mango. Men måste förvarna att den var bland de mest opraktiska att få på sig, stenarna fastnar nämligen i precis allt.

Det här mästerverket är såklart från Fadi el Khoury. Måste åka ut till Artipelag och bruncha någon helg. De har en helt magisk brunch där ute. Det får bli en utflykt på min: Vår 2018 lista.

Jag höll ju på att glömma att posta jobbet från min vapendragare Caroline Sandström. Jajamän i senaste numret av Metro Mode får vi kika in hemma i hennes lya i Vasastan. Carro är den fixigaste diy-personen jag känner. Hon har typ gjort allt i lägenheten själv. Så imponerad av henne.

Nej, nu måste jag fortsätta preppa inför mötet <3 Wish me luck! Vi hörs igen i eftermiddag.

Hon har gjort skrivbordet själv.

Både pedistalen och klätt om pallen.

Missa inte alla bilder och hela jobbet på Metro Mode <3

Nu har nedräkningen inför 2018 startat! Min syrra säger att 2018 är hennes ”Diamond Year”. Jag känner desamma. Jag brukar aldrig hypa ett år i förväg men nu tar jag mig friheten och gör just det. Tusan vilket bra år det kommer att bli. Vi kommer dessutom avsluta det nya året på bästa möjliga vis med massa kompisar på en väns landställe utanför Örebro. Vi åker faktiskt dit redan i eftermiddag, så det blir tre hela dagar. Sjukt kul!

Dagen innan nyår är det hattfest och Carro har tillverkat världens finaste hatt åt mig – den är helt fantastisk. På nyårsafton är det smokingmiddag. Jag har en klänning hemma som jag tänkte återanvända, men jag har ingenting att bära under för den är helt genomskinlig så ska cykla och köpa det nu.

Är ni lika peppade för 2018?

Fotograf: Lisa Höök

Det senaste modejobbet i The Edit får mig att vilja boka en resa till varmare breddgrader pronto. Jag vill också stå på en strand naken och krama om en palm. Skämt åsido, men däremot får hennes frisyr mig att känna mig väldigt nöjd med mitt klipp. Man hade ju velat lyckas få till den där busiga strandlooken. Det får bli mitt misson nästa gång jag får chansen att doppa barret i saltvatten.

Jag håller på med en årssummering, både av blogginlägg och resor men dessvärre tar det lite längre tid än planerat. Så jag hoppas jag får klart allting imorgon. Istället tycker jag att vi tar tillfället i akt och drömmer oss bort lite till sand mellan tårna, turkost vatten och höga temperaturer.

Solnedgångsljus, det bästa ljuset. Så förlåtande.

Jag är ju lite lätt beroende av Pinterest och diverse sajter som ger mig inspiration. Vet inte hur många sidor jag dammsuger av i veckan. Så här hade min nästa semester gärna fått se ut i bilder.

Igår när vi kom fram till Örebro och packar ur bilen så inser vi att vi glömt en av påsarna hemma. Jag och Markus missuppfattade varandra helt. Alla lakan, handdukar men framförallt min nyårsklänning som låg i samma påse. Hade tänkt återanvända den här pärlan från Ganni, har inte haft något tillfälle att bära den – så typiskt. Som tur var hade jag slängt ner en annan klänning som jag skulle haft ikväll på hattfesten så det får bli den istället får lägga lite era krut på sminket.

Den här bilden har jag som bakgrundsbild på mobilen, blir alltid varm i hjärtat när jag ser den. Ser nästan ut som att det skulle kunna vara min och Lorpans bröllopsbild.

Hola babes! Och gott nytt år! Måste bara börja med att säga att jag är så glad och tacksam för alla er som tar er tid att läsa bloggen, som kommenterar och är delaktiga. Ni känns som en extra bästa kompis eller familj som jag alltid kan lufta mina problem med. Jag hoppas ni hade ett riktgt bra nyår och hade ni inte det så är det bara att blicka framåt och fokusera på 2018 för jag tror det kommer att bli ett riktigt pangår för samtliga. Jag älskar att vända blad och börja på en helt ny kula. Nu gör vi det här till bästa året någonsin.

Det kändes dock som att det nya året börjar först idag.  Ska vi starta med att kika på vad jag gjort de senaste tre dagarna. Vi åkte nämligen ut till en kompis föräldrars ställe för att fira nyår. Jag och Markus fick gulligt nog bo i ”bröllopsrummet”.  Tycker väggfärgen gifte sig så bra med resten av rummet. Varje rum var målat i en egen färg.

Vi åkte dit redan på fredagen och startade vistelsen med oxfilé, potatisgratäng, kolagräddsås och rödpang. Den här kola gräddsåsen är bland det godaste jag ätit, tydligen kokar man ner en coca cola burk i grädde och låter den puttra i fyra timmar. Kanske inte en sås för januari månad, men ni måste prova den.

Sedan fortsatte aftonen med sällskapsspelet Galenpanna. Man får en karaktär som man ska fästa i sin hatt och sedan gissa sig till genom att ställa ja och nej frågor.

Lördagen startade med prepp inför aftonen och nyår. Eller okej jag satt mest och kollade på när de andra preppade. Linn gjorde lasagne åt ett landslag.

Sedan gick vi en liten promenad för att vakna till liv innan de andra gästerna anlände.

På lördagsaftonen stod ”Hattfest” på schemat. Eftersom Carro är den pyssligaste människan jag känner så hade hon fått äran att knåpa ihop de här magiska tre mästerverken till oss.

Från och med nu vill jag alltid gå på fest och se ut som en levande paraplydrink. Min lilla kamera ligger kvar hemma hos Kalling så bilderna från själva hattfesten befinner sig dessvärre fortfarande i Örebro.

Vi började nyårsafton med lerduveskytte. Jag hade aldrig skjutit förut, så Baltzar skulle lära upp mig. Dock var jag inte så bra som jag hade hoppats. Måste ärligt säga att det gick sådär. Det var mycket svårare än jag trodde. Men som ni ser hade jag ju ett leende på läpparna ändå.

Dagen efter var vi lite trötta igen. Vad passar då bättre med sminkning á la Kardashians? Liggandes ner med slutna ögon. Kan inte tänka mig något härligare när man är seg och inte riktigt har orken att sminka sig.

Sedan slog klockan fördrink…

Min mobil verkar ha tackat för sig, bilderna blir så suddiga. Jag fick snällt låna en klänning av en Lovisa eftersom min låg kvar hemma i vår hall.

Under middagen blev alla pimpade med glitter så vi kunde glittra ikapp med tolvslaget.

Efter middagen blev det dans för hela slanten. Det var det nyåret <3

Tack för världens bästa fest, Linn och Kalling hade verkligen kämpat med att preppa och rodda allting. Värdparet får hundra poäng.

Måste bara tipsa om en tjej som jag snubblade över på (annonslänk) Tictail, Elin Krönström. Nästan alla hennes tavlor föreställer kvinnokroppar i olika skepnader. Tavlorna är dessutom himla trevliga att matcha med varandra, sida vid sida. Gillar den vita inramningen till den blåa nyansen. Måste få upp dem på väggen bara.

Fick ett ryck tidigare idag, nu ska det bli klart här hemma. Punkt. Ska skriva en lista ikväll på alla våra sista projekt. Varför har man sådan eld i baken direkt när man flyttar in och sedan dör liksom lågan ut tills man ska flytta igen och ”måste” göra fint inför försäljningen. Det kan också ha att göra med att pengarna tar slut.

Den här tavlan heter: ”Ladies aning out, about to leave home”. Insåg nu när jag kikade på bilden att den tecknade tjejen nästan gör exakt samma rörelse som tavlan bredvid.

Speglarna från A.M Ideas har jag också hittat på Tictail, blev förtjust i deras asymmetriska form. Också prima att styla med varandra.

Jag och Sara firade in ledigheten dagen före julafton på Diplomat med bubbel på deras uteservering. Nu känner jag mig däremot så redo att satsa på en klassisk januari nedskärning. Jag vill inte förbjuda något, bara göra smartare val. December var ju som sig bör kantad av roliga events, middagar och fester som avlöste varandra. Men nu känner jag mig redo för mindre kött, tunga gräddiga såser och bubbel. Däremot får det gärna slinka ner något undantag här och där, men kanske inte till vardags.

Men hörni idag rev jag iallafall av årets första träningspass. Motivationen finns inte riktigt där än. Jag vet exakt vilken känsla jag saknar – glöden. Ni vet hungern som får en att ta i det där lilla extra. Däremot blev jag sprudlande glad av min vistelse eller okej jag var glad när jag var klar med mitt besök på gymmet. Tänker att jag får satsa på pass tills jag lyckas starta igång maskineriet igen. Och sen om några veckor kommer det bara säga pang och så är jag igång igen och inne i snurran.

Knepet är att aldrig sluta, för då måste man börja om igen och det är det jobbigaste, den förbannade startsträckan. Varför lär man sig aldrig av att man mår bättre av att träna regelbundet?

Men nog om min uteblivna träning, för i eftermiddag sätter jag mig på ett plan till Milano, närmare bestämt Alagna för att åka skidor med familjen. Har någon av er varit där? Har ni några tips? Skidor kan ju vara världens bästa och härligaste träning. Håller tummarna för puder och strålande sol.

(annonslänk) Träningskit Onzie

Det här året har jag bestämt mig för att jag ska varva min träning på Kampsportslabbet med Becore. Man använder så många muskelgrupper som jag inte kommer åt annars. Det är mycket statisk träning som ger brutal mjölksyra. Du måste spänna musklerna samtidigt som du ska hålla emot och ha koll på balansen för annars glider plattan i maskinen iväg.

Igår kväll kom familjen och Markus fram till Alagna i Italien. Dock har vår skidresa startat med ösregn nere i dalen, men nu ska vi försöka ta oss uppåt och se om det går att åka iallafall. Delar av systemet är såklart avstängda men några liftar är öppna så vi får se hur det går. Haha, vi får väl traska upp med paraplyer eller något för det regnar verkligen utav helskotta.

Igår lös solen med sin frånvaro. Men idag däremot är det pangväder så nu ska hela familjen kasta sig ut i backen. Det är Markus första gång i alperna, han åkte skidor när han var yngre, men utöver det har han inte åkt så mycket. Men han är så duktig. Igår fick han däremot några små sammanbrott när jag försökte ge honom ”tips” när det snöade som mest, sikten sög och det var jävligt brant. Kändes som att vi var Gullan och hennes man direktör Jönsson i Sällskapsresan. Ni vet när hon vägrar och ställer sig och röker tre paket i backen, sedan kommer den schweiziska backrestaurangvärden Rudi och charmar henne. Tur att det inte kom någon stilig italienska efter vårt gnabb och charmade honom.

Before.

After.

När alla andra tog en liten nap tog jag och Lollo en tur på stan. Den här byn är så pittoresk och mysig. Känns nästan som att man är inkastad i en julfilm eller julkalender.

Vi avslutade vår tur med att köpa hem massa goda ostar på det här söta lilla hålet i väggen.

Igår gick det betydligt bättre, inga äktenskapliga råd i backen om att ta ut svängarna, tyngden på dalskidan och dessutom sken solen. Efter åkningen drog vi iväg på en lugn after ski innan vi slutligen lagade carbonara hemma och spelade ett hysteriskt ”Med andra ord”. Lorpan tycker min familj är som tagen från Sunes Jul. Längesedan jag skrattade så mycket. Det är så kul nu när alla syskon närstan är i samma ålder eller okej det skiljer hela 12 år mellan mig och Ludde. Men man börjar tycka om samma saker.

Har massa fler bilder från gårdagen som vi kikar på ikväll istället.

Nu bär det av det ut i backen igen – hoppas ni har en magisk helg.

Jag fick äran att testa H&M’s nya hållbara sportkollektion för ett Instagram samarbete. Kollektionen är lika snygg som den är skön och dessutom som är den snäll mot miljön. Det bästa med kollektionen är nog utan tvekan passformen på plaggen. De sömlösa plaggen kramar om kroppen på helt rätt ställen. 

Hola mina favoriter! Hur mår vi idag? Jag antar att några av er ligger bakfulla i soffan, vissa började söndagen med ett träningspass och ni andra kanske bara njuter av att vara lediga. Själv var planen att åka skidor de sista timmarna innan det bär av hemåt mot Sverige, men vädret är verkligen inte festligt – det ösregnar nämligen här i Alagna. Men det gör inte så mycket Lorpan ligger här bredvid mig i sängen och vilar medan jag sitter med datorn i knäet. Min familj har krigat sig ut till trots för att hinna med några sista åk innan transfern går till flygplatsen.

Jag sitter och planerar veckan. Imorgon känns som den första riktiga jobbdagen 2018. Jag har typ fjärilar i magen. Det känns som en nystart. Jag har några stora beslut som ska tas i veckan, så allt känns ganska nervöst. Jag är en väldigt velig människa när det kommer till större förändringar.

Men bäst av allt är att jag äntligen ska få pussa på mina vänner som varit bortresta hela julen också, blir helt varm i kroppen av att tänka på det. Jag vet inte vad jag skulle göra utan dem. Låter ju töntigt men mina bästisar betyder så mycket för mig. Känner mig halv när de inte är ett telefonsamtal bort.

Ibland drar jag fram som ångvält över internet. Jag laddar ner allt som kommer i min väg och inspirerar mig. Inte konstigt att min gamla dator tackat för sig. När jag väl får upp ångan så kan jag inte sluta. Vet inte hur många olika mappar med konstiga namn jag har på datorn: ”Fina Färger”, ”Om jag bodde i Paris”,”Om jag ägde ett slott”, ”Maträtter jag vill laga en vacker dag” osv. Ofta glömmer jag bort att jag sparat ner alla deras bilder. Det är nästan som att jag befinner mig i ett euforiskt tillstånd och bara ångar på. Men nu när jag satt på planet spanade jag igenom senaste skörden.

Den första bilden är ett axplock av ”Fina Färger”. Kan tänka mig att möta våren i precis ovannämnda färgpalett. Fått dille på lavendel/lila som nog utan tvekan är en vårens hetaste kulörer. Måste gå igenom alla mappar på min gamla dator och se vad jag kan skrapa fram innan jag glömmer det.

Instagramstjärnan @Panianiani har inte bara en garderob som får mig att börja dregla, hon visar dessutom upp sina inspirerande outfits till nya matchande blomarrangemang och vaser. Snacka om att slå två flugor i en smäll.

Spelar ingen roll att det är årets oglamourösaste månad. Glittra bör man annars dör man.

Nu kastar vi oss tillbaka till i lördags. Vi vaknade upp till ett molnigt Alagna, dimman omfamnade bergen. Så vi tog det lite extra lugnt på morgonen, drack en extra kopp kaffe och skyndade långsamt. Men så fort vi kom upp till toppen så lättade det. Dimman låg bara som ett lock över dalen.

Min lillasyster Millo och jag bestämde oss för att ingen skulle missa våra vurpor i backen. Jag hade fått låna med mig ett par neonfärgade skidbyxor från J. Lindeberg som jag invigde. De här byxorna sitter som ett andra skinn, föredrar verkligen att åka i tighta skidbyxor – gillar när man känner att alla kroppsdelar sitter på plats.

Så häftigt att det kan gömma sig en klarblå himmel ovanför molnen.

Sedan var det dags för en snabblunch. Mitt squad, minus pappa.

Den här äppelpajen smakade himmel. Krispig smördeg tillsammans med perfekt smörstekta äpplen och en hint av kardemumma.

Sedan slog klockan fördrink. Jag hade mina yngre blonda yrväder mitt emot mig.

När Markus var yngre hade en ödla under hela sin uppväxt som hette Dabbe. Det mest underhållande Dabbe gjorde var att dansa mot glaset när han ville ha mat. Upp och ner med hans små tassar. Därför har vi, till minne av honom, döpt en dans till Dabbedansen.

Alagna är själva urbilden för hur en alport ska se ut: gamla fina trähus, trånga gränder och spetsiga berg runt omkring. Det är som att tiden stått stilla. Byn har en charm som inte går att sätta fingret på. Sista kvällen åt vi middag på ett ställe som likväl skulle kunnat vara Skansen: träväggar, servitriserna bar förkläden och skjorta med puffärm.

Jag beställde in en pastadröm. Ravioli på hemgjord pastadeg fylld med burrata, dränkt i smör toppat med rostade hasselnötter.

Aftonen avslutades med ännu mera sällskapsspel. Pappa hade kommit på en egen variant av: ”Med andra ord”.

Nu är det 50 % på allt från Adoore. Den finns några få storlekar kvar av allt så skynda fynda.

Nu gör vi nämligen plats för våren som är på ingång. Våren kommer att bli något helt nytt och framförallt en större kollektion. Jag ser så mycket framemot att få visa plaggen för er. Jag ska vara ärlig. Det har varit svårt i början att få alla pusselbitar på plats och vi har fått prova oss framåt. Men nu till våren känns det som att vi verkligen hittat ett upplägg som passar oss. Man ska gå på några nitar innan man hittar rätt. Dessutom kommer vi få ett eget showroom/kontor i centrala Stockholm så ni kommer att ha möjlighet att komma förbi, känna, klämma och shoppa på plats.

Sleek Slit Trousers. 

Kostymbyxan är utan tvekan mina favoriter i garderoben – för de är så smickrande. De ger ett dressat intryck, men fungerar lika bra till vardags som till fest. Bäst av allt är att de fungerar både till klack och lägre skor.

Wrap Coat

När jag bär vår kappa känns det ibland som att jag glider runt inlindad i en varm filt. Längden gör att den värmer hela benen. Jag älskar detaljerna med det breda slaget, slitsen på sidan och den uppkavlade ärmen.

Twisted Shirt

Jag älskar att skjortan är lite längre i modellen. Dessutom ger den tvistade draperingen en riktigt smickrande siluett. Man har frågat hur man stänger skjortan –  det gör man med en kedja i sidan. Ärmen kan man sjävklart vika upp.

Det här året ska jag fokusera på saker som gör mig glad – och sluta upp att göra saker som jag inte vill, i situationer där jag faktiskt har ett eget val. Jag kan vara rätt konflikträdd och har ibland svårt att säga nej. Det är nästan som att jag känner en överdriven ängslan när jag ska avsluta något – att den andra personen ska bli ledsen eller besviken. Det har blivit så mycket bättre senaste åren och jag försöker verkligen jobba på den sidan. Det är inte det att jag inte har skinn på näsan, utan mer att jag känner en skyldighet inför folk. Vet inte riktigt vad det bottnar i.

Det hade egentligen ingenting med det här inlägget att göra, förutom det faktum att rida är något som i högsta grad gör mig helt bubblande lycklig. När vi närmade oss stallet kändes det som när jag gick i skolan och studsade in i matsalen för det visade sig vara pannkakor med grädde och sylt till lunch.

När jag hoppar upp på hästryggen så är jag hundra procent närvarande. Exakt samma ”stänga ute världen och bara vara i nuet” känsla hade jag när jag surfade i Costa Rica. Det finns ingen tid, inget rum. Det enda som hörs är vågorna som skvalpar mot din bräda och ditt enda fokus är att fånga den perfekta vågen. Helt plötsligt har det gått fyra timmar och du vaknar upp ur din dvala och undrar när stranden fylldes med barnfamiljer och hundar, den var ju nyss tom.

Många säger att de upplever den sinnesnärvaron när de yogar, men då tänker jag istället på precis allt. Tycker nästan att det är svårare att parera tankarna då.

Dasha började gå på ridskolan redan för ett år sedan. AP Ridutveckling ligger typ 20 minuter från stan med bil, så det blir ju ett litet projekt men det är väl investerad tid. Eftersom både jag, Mira, Fingal och Sara är gamla hästtjejer så frågade vi om vi fick haka på. Så nu är vi en liten ridgrupp som kommer rida tillsammans på tisdagar.

Känner redan att detta är ett riktigt bra beslut, var lite tveksam eftersom det ändå tar runt tre timmar varje gång.

Jag fick rida en svart hingst som heter Goliath.

Spana in puddingen. Så ståtlig häst. Jag känner att jag och Goliath kommer bli ett riktigt radarpar.

Vad kallt det var i stallet. Trodde mina fingrar skulle trilla av under lektionen. Jag kittade upp mig med nya ridbyxor, skor och hjälm idag – men glömde handskar. Dock lyckades jag köpa ett par tok för små ridbyxor, de gick verkligen inte att knäppa som tur var hade jag träningsbyxor på mig så de fick gå an.

Häst är bäst. Jag gick på ridskola när jag var yngre, alltså vi pratar för typ 18 år sedan. Sedan har jag mest ridit när tillfället funnits utomlands, så jag är ju långt ifrån erfaren ryttare. Det ska verkligen bli kul att lära sig mer men framförallt förbättra tekniken.

Jag och Carro spontanred när vi var på Palma därav våra chica outfits. Baddräkt och träningsbyxor.

Lyckoruset när jag galopperande i en guldglittrande solnedgång på Quasimodos rygg på andra sidan jorden i 25 graders värme kommer jag aldrig att glömma.

Åh, herregud minns ni när jag var med i TV4’s stjärnkusken?

Då rörde det sig i och för sig om trav, något jag gärna hade gjort igen. Vilken adrenalinkick. Kommer aldrig glömma den gången jag fick köra mitt första race på Solvalla, snacka om pulshöjande aktivitet.

Markus hade aldrig suttit på en hästrygg så när vi var i Vieques så lurade jag med honom på hans första premiärtur. Han och Paco blev vänner för livet.

Den här dagen har mötena verkligen avlöst varandra. Jag började dagen med frukost på Sturebadet med Nelly’s pr-avdelning. Nu har nedräkningen officiellt börjat tills jag får visa er resultatet. Vi kommer att plåta två olika kampanjer och ha två skilda lanseringssevent för kollektionen – ett i Sverige och ett utomlands (!). På alla hjärtans dag ska vi ha en presslunch för journalister och magasin. Tanken är att det ska kännas som en rehearsal lunch inför vårt riktiga bröllop.

Hur roligt att jobba med att planera tillställningar? Blev så taggad idag! I mitt nästa liv ska jag öppna ett eventbolag.

Nu över till en helt annan femma. Vet någon av er vart man kan få tag i liknande tallrikar som bilden ovan? Lite Hermès känsla men snällare prislapp?

Sparat ner lite refbilder för kampanjplåtningen utomlands. Inte för själva stylingen utan för känslan och energin i bilderna.

Sedan var jag på möte på Metro Mode innan jag mötte upp Fingal i en hiss på väg upp till Patriksson Pr för att låna kläder.

Hade mer än gärna flyttat in på deras kontor.

Dagen till ära invigde jag min nya skjorta som jag fyndade på Mrs H utförsäljning. Den är så himla trevlig baktill eftersom den är öppen i ryggen.