Kjol Topshop, Blus Nelly, Väska Stuad, Örhänge Na-Kd, Halsband Na-kd.

Den här våren kommer butikerna fyllas med plagg med hög midja som riktar allt strålkastarljus mot just midjan! På catwalken har de florerat både byxor, shorts och kjolar med drapering tillsammans med ett tillhörande bältet runt kroppens mittpunkt.

Det är nog min bästa kombination, högt skuren underdel till en midjekort blus eller topp. Klickade hem den här kjolen från Topshop precis innan resan och tror det kommer bli en riktig

Idag var det äntligen dags för resans första och enda ”adventure day”. Dykning stod på schemat. Markus har en dykarexamen, men inte jag. Vi skulle besöka de kända grottorna Casa cenotes och Doj Ojos cenotes. Jag trodde jag skulle få underhålla mig själv och eventuellt snorkla på sin höjd. Men icke. Under vattnet skulle jag med tuber och våtdräkt. Det är något jag drömt om, men inte fullföljt och helt plötsligt låg jag där 15 meter ner på havets botten. Jag fick till och med simma in i grottor.

Det började dock inte så bra. De första två gångerna jag provdök fick jag svårt att andas och simmade upp mot ytan – men skam den som ger sig, tredje gången fick jag koll på andetagen. It’s all in your head. Har ni provat att göra en volt på en studsmatta eller dyka från en hög höjd? Det är precis samma sak! Så fort man tvekar så går det käpp rätt åt helvete och slutar i magplask. Det är som livet det är bara att gasa. Tveka kan man göra när man dör. Jag tror aldrig man kommer ångra att man testade eller vågade – snarare att man aldrig tog chansen eller risken.

Jag har ett starkt minne som arkiverats i minnensbibloteket. Det var en fredag på Henriksdals fritidsgård. Lokalen är full av ungdomar i kamouflagebyxor som byggt upp modet med en stulen häxa från sina föräldrars barskåp. Ur högtalarna dunkar de senaste hitsen från NRJ. Inget gäng vågar prata med någon utanför sin grupp. Några dansar, andra står i kön till toaletten medan vissa handlar läsk eller popcorn i platsmuggar i luckan in till kiosken. Musiken tystnar och den äldsta killen på stället, Joel, som också är kvällens dj utropar danstävling. Två vinnare ska väljas ut och mötas i en duell. Får du en klapp på axeln är du ute. Nästan alla vill vara med, de som inte deltog stod lutade mot väggarna på det lilla dansgolvet. Elin åkte ut, Lisa och det blev mer och mer glest på dansgolvet. Tillslut insåg jag förbryllat att det bara var jag och en annan kille i alldeles för stor t-shirt kvar. Alla blickar var riktade mot oss. Musiken tystnar och jag får sådan panik av att jag ska vara med i någon form av duell med allas brännande blickar så jag springer in på toaletten och låser in mig. Joel ropar ut våra namn för duell. Tre gånger hör jag hans ekande röst inifrån toaletten – men jag vägrade gå ut. Jag låtsade inte höra.

Inget mer med det. Men är det inte så konstigt att jag minns det som igår? Hur jag inte vågade? Jag vet att jag innerst inne ville.

Nu kastar vi oss tillbaka några dagar till den dagen vi åt lunch på Nomade. Helt klart ett av Tulums finaste och bästa hotell som ligger dörr i dörr med Be Tulum som delar etta platsen. Det är så bohemlyxigt det kan bli. Väldigt avskalat, men ändå så chict. Antagligen också Tulum mest miljömedvetna hotell – enligt Fornis Tulum Guide.

När naturen blir en del av inredningen.

På lunchrestaurangen sitter man på kuddar direkt i sanden så man kan gosa ner fötterna i den lena sanden med havet som kuliss.

Önskar jag kunde teleportera ljudet till er. De spelade någon flummig yoga techno musik som liksom blev pricken över i:et. Typ plingande meditationsljus med tempo och bas.

Jag beställde in en grillad tonfisk. Den var ruggigt god, perfekt grillad men det var inte sekunderna på grillen som gjorde rätten utan enligt mig det mest avgörande – såsen, haha. Getostkräm, wasabisoyakräm och sedan det syrliga från limeklyftan. Dra mig baklänges vad gott det var tillsammans.

<3

Sedan började vi traska tillbaka längst stranden. Nomade ligger längst bort så det är nog iallafall en halvtimmespromenad tillbaka till Tata som vi bodde på då.

Det var inte bara vi som var såsiga efter en heldag i solen.

Ville plocka med mig den här sötjäveln hem. Han kunde knappt hålla ögonen öppna. Markus  älskar hundar mer än mycket och är besatt av Takis Dog Shelter. Han tar hand och räddar hundar i Grekland. Så varje morgon brukar Markus väcka mig med en ny värmande film från hans shelter.

Sedan avslutade vi hela promenaden med min nya favoritdrink: mezcal mule. Mezcal är tillverkat av arter i agavesläktet som råvara. Och kommer just då från Mexico och smakar lite rökigt.

Klänning Solace London,Väska Cult Gaia, Halsband Na-Kd.

Hörni, idag bär det av hemåt om några timmar sitter vi på planet hem till Sverige. Jag är redo. Jag är färdigmarinerad. Lika bra att lämna nu innan jag transformeras till en drink eller taco. Det sägs ju att man blir vad man äter, vet inte hur många tacos jag ätit den här resan, men fler än jag stoppat i munnen senaste halvåret. Igår kände jag för första gången att det känns bra att åka hem igen. Jag saknar mina vänner, jobbet och rutiner. Jag har så många roliga nya projekt som jag ska sätta tänderna i. Längtar tills jag får dela med mig av nyheterna till er – inom en månad får ni veta vad jag har kikaren.

Något som jag däremot inte är klar med är värmen, den hade gärna fått haka på i ett släptåg till Sverige. Jag har följt alla vänners instagramposter när de plogat sig fram genom den rådande snöstormen. Men ni vet väl vad man säger – en helvetes vinter brukar mynna ut i en pangsommar. Så vi håller tummarna för det.

Jag har förberett inlägg till er nu när jag sitter på planet <3  Så kika in här efter lunch igen!

Drog på mig min favoritklänning från Solace London när klockan slog middag. Så här glad blir man när Lorpan vill ta en outfitbild innan vi stack iväg till restaurangen.

Balans har alltid varit en av mina starkare sidor.

Jag har vaknat av mig själv vid 06.30 nästan varje dag – klarvaken och superpigg. Varför händer det aldrig mig hemma känner jag spontant. Det vore ju förbaskat trevligt att studsa upp ur sängen på mornarna. Senaste dagarna har det kommit någon form av tångexplosion här i Tulum. Tången kommer tydligen en gång om året. Något ska de ju ha de jävlarna för att de slipper snöstorm och minusgrader eller vad säger ni.

Startade dagen med en regnbågsfrukost. Har ätit lunchportioner till frukost – varje dag. Åt nästan igenom hela menyn på Tata Tulum. Brukar inte ens äta frukost hemma. Kommer vakna med ett ringande skrik i magen nu varje morgon, får börja skämma bort mig själv med ovanstående när jag kommer hem.

Kan våra barn få ärva Markus pigment och hans lockar, tack på förhand. Efter att ha kastat ut den önskningen till universum var det dags att göra lite nytta så jag lämnade den här pepparkakan i solen och begav mig tillbaka in på hotellrummet…

För att podda med Linn. Hon har bott hemma hos oss medan vi varit iväg. Hittills har hon lyckats sätta igång ett larm, skicka ut en väktare till lägenheten och ett brandalarm, haha. Exemplarisk gäst. Tur att hon är så förbaskat älskvärd. Hon ville matcha mitt semestermode och unnade sig ett glas rött på kvällskvisten samtidigt som vi skvallrade loss. Linn har en förmåga att få mig bubblande glad. Hon är bästa kompisen alla bör ha i sitt liv.

Ni hittar senaste avsnittet här – klick, klick, klick. Vi hade lite svårt med täckningen så ber om ursäkt för det värdelösa ljudet.

Sedan jobbade jag med bloggen någon timme innan jag kastade på mig min nya blus från Dodo bar or och ett par bikinitrosor. Så himla härligt att man kan äta en bit mat på restaurang i Kalle Anka uniform.

Vi styrde stegen mot Posada Margherita.

Som är kända för sin hemmagjorda pasta. Den satt riktigt fint.

Posada Margherita är även ett litet botiquehotell som har en lummig bakgård med alldeles för många vackra krukor och vaser.

Synd att de var så stora, annars hade jag knipit en, gömt under tröjan och smugglat med mig hem.

Sedan tackade solen för sig någon timme. Vi har verkligen haft tur med vädret, det har varit en molnig dag på hela resan. Så då passade vi på att gå tillbaka till hotellet och ta en liten nap innan middagen.

<3

Yihaa! Cowboy-bootsen har äntligen gjort entré i modet igen, och förväntas slå ännu hårdare till våren. Själv älskar jag detaljerna som kommer med westerntrenden – nämligen denim, stora bälten, fransar, bruna toner och en knivskarp krage på skjortan. Inspireras av visningar som Coach och Calvin Klein och anamma trenden helt till din egen nivå. Satsa på material som denim och mocka. Jag kommer plocka upp trenden genom detaljer för en modern western look.

1. Jeansjacka, H&M 2. Thomas Sabo 3. Skjorta, Topshop 4. Boots, Mango 5. Väska, Mango 6. Bälte, Mango 7. Väska, Loewe 8. Boots, Ganni 9. Jeans, Acne Studios 10. Klänning, Zara 11. Blus, Ganni

Dior Resort SS18. 

Byxa Stylein, Blazer Stylein, Örhängen Na-kd, Väska Cult Gaia, Halsband Na-Kd.

Min snuttefilt i garderoben är matchande kit. Det fungerar alltid och jag älskar att man aldrig behöver aldrig tänka efter, dessutom är det ju oftast löjligt sköna att ha på sig, som en pyjamas.Så kul förresten att Bella investerat i Stylein. Jag har jobbat massa med grundaren Elin genom åren. Tycker Stylein gör de perfekta basplaggen med en rolig tvist som fungerar år efter år.

Dessvärre lyckades jag spräcka byxorna på bara några minuter. Jag skulle hoppa in i en taxi bort till middagen som hade en lös utstickande metallbit som gjorde en stor reva mitt på stjärten.

Markus kollade på mig och skakade på huvudet: ”Hur lyckas du – alltid”.

Jag vet faktiskt inte, men den här gången var det inte mitt fel för en gångs skull. Så hela aftonen kunde man få sig en liten tjuvglutt på vad som lurade innanför byxorna. Som tur var går ju överdelen ner över rumpan så det var inte för mycket insyn, haha. Ska lämna in de hos skräddaren imorgon så håller vi tummarna för att han kan sopa igen spåren efter min lilla olycka.

Annars då? Vi har precis landat! Jag har en mailkorg som svämmar över som jag ska sätta tänderna i nu med desamma. Och, trumvirvel jag tänkte packa upp resväskan, slänga in en tvätt nu med desamma. Det händer aldrig oftast får den stå och marineras i några dagar. Sedan har jag faktiskt bokat ett träningspass ikväll skönt att röra på sig efter ett dygns flygresa.Men vilket pangväder Stockholm bjuder på, wow! Vilket vinterparadis. Även om det är betydligt kallare än när vi lämnade landet, så blir man så glad av allt ljus och snön.

Solens strålar har gjort mitt hår tokblont, nästan vitt är det. Längtar tills nästa vecka när Emelie ska rädda mitt barr. Näsan fick sig också en liten höger av solen sista dagen.

När man är på väg hem från semestern längtar man efter rutiner och vardag, men sen när man kommer in genom dörren tycker jag att det känns lite tomt, nästan ensamt innan man är inne i vardagssnurran igen. Det är lite för tyst i lägenheten, den är inte inbodd än, kylen ekar tomt, kuddarna ligger perfekt – det tar någon dag för mig. Varje samtal blir så långt, nästan så det blir jobbigt att ringa. Som när man kommit hem från sommarsemestern eller varit på ett träningsläger när man var yngre. Man vill liksom hoppa in i vardagen igen, springa och träffa alla kompisar som när man var liten – vara med i gänget igen.

Men imorgon bär det av till kontoret, sedan smiter jag hem till Forni på lunch, på eftermiddagen ska jag stänga in mig i studion med Linn och på kvällen kommer några kompisar över på middag till oss.  Sedan är jag nog på fötter igen, inne i lunket. Väldans lyxigt att komma hem på en torsdag och ha en dag kvar till helg. Även om jag kommer att behöva jobba en del i helgen, men det är jag bara taggad på.

Nu ska vi se de sista Bron avsnitten – som jag längtat. Det är med skräckblandad förtjusning. Kollar ni? Om ni inte gör det så måste ni. Jag vill inte att den ska ta slut. Linn hade lagat en fiskgryta till oss, ställt fram en flaska vin, städat lägenheten nitiskt och skrivit en fin lapp som tack för att hon fick bo här. Sådan dunderkompis.

Hoppas ni har en mysig kväll <3

Just nu är jag helt insnöad på guldsmycken, gjorde ett litet kollage med min senaste skörd. Ni som läst bloggen ett tag vet att jag älskar Orit Elhanati’s konstverk, en ny förälskelse är Alighieri. Men båda märkena kostar ju en smärre förmögenhet. Men man kan ju fönstershoppa även på nätet – och inspireras. I helgen tänkte jag svänga förbi Antikt Gammalt och Nytt på Mäster Samuelsgatan och se om de har någon liknande medaljong till en billig slant inne.

Den här lilla skattkammaren hade jag med mig till Tulum. Örhänget till höger kommer från Orit Elhanati’s som jag la vantarna på för två år sedan. Alla andra smycken är från Na-kd tycker ofta man kan fynda riktiga godbitar till snälla prislappar.

En annan sak som jag vill tipsa om så här på morgonkvisten är Linnéa Salméns instagramkonto. Hon är en mästare på att klippa och klistra in saker som får mina ögon att tindra.

Den här helgen blev verkligen inte som jag hade tänkt mig. Jag hade planerat in massa mysiga dejter och sett framemot att bara hänga runt på stan med alla vänner. Istället har jag spenderat den mestadels sängliggandes. Men vi börjar att kika på fredagen som startade bra. Jag åt långlunch med Forni hemma hos dem och pratade ikapp om livet. Sedan hade vi bjudit in det här festliga gänget på middag. Det blev sjukt stressigt innan alla skulle komma så jag hann inte fota maten.

Vi spelade Speak Out. Har ni spelat det? Ni måste prova! Man stoppar in en platskena i munnen som gör det omöjligt att artikulera.

Jag vaknade mitt i natten och mådde piss. Först trodde jag att jag hade fått i mig ett rödvinsglas för mycket. Men nej, det här var något helt annat. Har känt mig helt yr och knappt kunna resa mig upp, legat däckad fram tills nu. Känner mig fortfarande helt yr.  Trodde först att jag hade åkt på Alex Schulmans superinfluensa. Men nu känner jag mig lite bättre, känns som jag befunnit mig en dvala. Har det gått ett dygn eller en vecka – jag vet inte. Känns som jag varit sjukt ofta senaste tiden, jag som aldrig brukar vara sjuk. Peppar peppar ta i trä.

Fy fan för att må som ovan. Ber till gud att jag inte fått influensan. Jag och Forni skrattade åt Schulmansbild i fredags och sa att sådär vill man inte må, någonsin.

Jag vill även passa på att berätta att Swiss Clinic precis har ingått ett samarbete med Hudcentrum som är hudläkare på specialistnivå. Ni kan nu gå in och rådfråga en hudläkare direkt på Swiss Clinics hemsida. Hudcentrum har lång erfarenhet av att både bedöma och behandla olika typer av hudsjukdomar.

Klicka här om ni vill chatta loss med dem! 

Idag känns det som att jag är tillbaka på riktigt – in i vardagen. Den här helgen känns det som jag levt i en dimma. Nu vill jag verkligen inte vara sjuk mer, måste boosta kroppen och börja träna. Vet inte om allt var en kombination av jetlagged och en släng av något men jag har varit helt död. Kan inte minnas senast jag var sjuk så här ofta.

Den här veckan är det många roliga möten, träning, middagar och lite jag-tid på schemat. Imorgon ska äntligen mina fransar få lite nya kompisar och på torsdag ska mitt hår få en riktig uppfräschning. Tänk att vi är inne i mars nu, varför säger alla att mars är årets värsta månad? Jag tänker att våren lurar runt krönet nu! Men jag kanske romantiserar den här årstiden. Och kanske är det för jag precis fått min dos av d-vitamin. Framför allt så tycker jag att skillnaden på ljuset på morgonen är som dag och natt – och det så stor skillnad för mig, att inte vakna till mordor.

Idag ska jag äntligen svara på era frågor – förlåt. Jag tänker att vi betar av några i taget, jag har redan börjat sätta tänderna i dem. Men ska vi kika på vad jag ska göra resten av veckan?

Måndag: Kontorsjobb, planeringsmöte med Pålle om vårt kommande projekt som lanseras i vår, plåta ett samarbete i nya Svenssons i Lammhults butiken, sedan ska jag bränna av ett pass på gymmet.
Tisdag: Adooremöte och kontorsjobb.
Onsdag: Konferens hela dagen. På kvällen ska jag äta middag hemma hos Fingal.
Torsdag: Kontorsjobb, podda och på eftermiddagen ska till frisören, sedan förbi ett event som Carro håller i och slutligen på middag hem till Andrea Hegard.
Fredag: Plåta roliga saker till bloggen tillsammans med min nya assistent som börjar i veckan (!!!!). Förstår vilket uppsving bloggen kommer att få nu, så häftigt att anställa sin första person –på riktigt. Ni ska såklart få en närmare presentation av henne – och tack för alla era fantastiska ansökningar.

Mina bästa! Ni har väl inte missat att podden är tillbaka – varje söndag. Klicka här för att komma till veckans avsnitt. 

I veckans avsnitt har jag blivit nya Oprah och lärt mig hemligheten bakom att finna lycka, leva ett långt och lyckligt liv med glaset ständigt halvfullt. Och delar dessutom med mig av mina nya lärdomar om hur man blir en lyckligare människa med hjälp av små övningar som man kan göra varje dag. Linn har genomlevt sitt vuxna livs värsta ångestdygn, låtit katastroftankarna ta över och är rädd att hon faktiskt håller på att bli galen. Dessutom diskuterar vi problematiken med skam kontra skuld, det fina med kompisdejting och jag delar med sig av sin bästa quick fix när allt känns mörkt.

Hej Petra! Håller just nu på och kollar på er gamla tv serie glamourama, så himla bra. Men blir lite nyfiken nu när jag kollar om vad som hände mellan er och Anna Hibbs. Ni verkar vara så himla nära i serien och vad jag har sett nu så hänger ni inte längre alls?

Oj, herregud visste inte att man kunde se den fortfarande, haha. Det var tider det. Hade uppenbarligen verkligen ingen känsla för ögonbryn. Vi var ju egentligen inte vänner på det sättet innan serien. Jag och Michaela har ju varit vänner sedan vi var 11. Sedan flyttade Anna till Miami och man kan säga att vänskapen rann ut i sanden.

Det hade varit roligt och höra mer om dina skönhetsrutiner. Hur ofta fräschar du upp håret? Hur får du din hy att se så fräsch och återfuktad ut?
Skulle även vara roligt att höra vilka ingrepp du gjort i ansiktet? Och dina bästa tips att hålla sig i form trots mycket jobb!

Jag kan göra ett mer utförligt inlägg om mina skönhetsrutiner.

Jag är besatt av torrschampo och fuskar ganska ofta med Kevin Murphys torrshampoo istället för att tvätta håret. Jag har gjort botox i pannan och fyllt läpparna. Dock var det längesedan jag gjorde mina läppar, det har hållit väldigt länge. Jag har alltid gått till Anna Welander. Lockas inte av billiga priser, utan gå till någon som du litar på som du fått på rekommendation om du nu vill göra ett ingrepp, gå på konsultation och sov på saken – gör inget drastiskt. Och gör aldrig något ingrepp för någon annans skull.

Hur gör man för att inte jämföra sig med andra?

Jag kan inte helt säga att jag fortfarande inte jämför mig med andra och tror alltid att man kommer göra det på något sätt. Jag tycker framförallt att det är väldigt svårt när det kommet till jobbet och hur det går trafikmässigt för ens blogg tex. Ibland kan jag stirra mig blind på andras prestationer och bli nervös över att min inte är tillräcklig. Men när det kommer till utseende har jag försökt släppa på det och tycker nog faktiskt att jag duger som jag är. Jag kommer aldrig må bättre av att klanka ner på mig själv, om jag inte lyfter mig själv eller tycker bra om mig själv – hur ska andra kunna göra det.

Hej! Din asiatiska sås är to-die-for och har blivit min signaturrätt (eller ja, en del av rätten) på alla middagar. Inte mött en enda person som inte fallit handlöst för den . Därav; har du mer tips på goda saker och recept att laga? Och vad bjuder du helst på om du har middag, vardag som fest? Och när vi ändå håller på: favoritvin? Pga vin är gott till mat.

Tack så mycket för svar och all inspiration du dagligen ger.

Amen hur god är såsen? Och den fungerar till allt! Världens bästa sås ju. (Receptet finns här om ni vill laga det – klick).

Jag bjuder väldigt ofta på asiatiskt nu i fredags bjöd jag på:

Grön papayasallad med honungsmelon, kanderade nötter och pankofriterade räkor.

Till varmrätt åt vi peking duck. Det är ett sjukt bra tips, som dessutom går ganska snabbt om du köper färdig peking duck – här finns receptet på Peking Duck.

Hej! Jag har en fråga till dig angående längd, jag är själv väldigt lång, ca 180cm och har alltid varit så obekväm med att bära skor som det minsta har en liten klack. Tycker det är så jäkla snyggt med klackskor men känner mig som en jätte när jag blir så myckrt längre än alla andra? Du som själv är lång, hur tänker och känner du kring detta?

Jag har alltid älskat att vara lång och är oftast längre än andra när klackarna åker på. Jag minns att jag tycket det var lite jobbigt när jag växte om alla killar i klassen när jag gick i trean på lågstadiet. Men idag tycker jag bara att det är stiligt och bär ofta svindlande klackar. Jag gillar att sticka ut ur mängden.

Jag tycker du ska sträcka på ryggen och bara äga din längd. Bär de skorna DU tycker om och som gör DIG glad <3

Jag vill höra allt om bröllopet!!!!!!!! Hur tänker ni kring ALLT?

Just nu känns det nästan som jag gett upp hoppet om att vi ska gifta oss. Alla ställen vi har kollat på har skitit sig. Vi måste boka något den här veckan annars är det typ kört. Jag trodde faktiskt aldrig att det skulle vara så svårt att gifta sig utomlands. Vi har suttit och väntat på flera lokaler som skitit sig i sista sekund. Jag vill typ lägga mig ner och börja gråta, det är känslan just nu. Bröllop ska ju vara kul. Vi har så många tankar och saker som vi vill göra men kan liksom inte spika något förrän location är spikad. Men skam den som ger sig, på torsdag har vi ett nytt möte som jag hoppas bringar tur.

1. Örhängen, Anni Lu . 2. Sandal, Rodebjer 3. Trenchcoat, Rodebjer 4. Kjol, H&M 5. Sandal, Mango 6. Väska, ATP .7. Byxor, Weekday 8. Kjol, H&M 9. Tröja, Mango 10. Väska, Mango.

Jag älskar ju som ni vet safarilooken och önskar att jag kunde gå klädd i de jordnära tonerna året om. Neutrala färger som beige och khakigrön fortsätter att vara en stor trend den här våren och de går utmärkt att både klä upp och ned dessa färger med fina mönster eller kombinera dem med varandra. Som ni vet älskade jag Jacquemus vårvisning, La Bomba – och jag kommer antagligen köra hela vägen när det kommer till safarilooken, och allra helst med en gigantisk solhatt!

Älskar nyansen på den här kjolen!

Och den här Rodebjerklänningen! Så sugen på att lägga vantarna på deras trenchcoat i plocket ovan!

Senaste två dagarna har jag skruvat på mig så mycket att jag känner mig som en twister. Det är flera jobbsaker som jag gått och klurat på som höll mig vaken hela natten igår. När jag vred på huvudet för hundrasjuttionde gången tror jag att jag tillslut somnade. Jag är ganska dålig på att ta jobbiga samtal. Man kan ju tycka att jag borde vara en stjärna eftersom jag ändå gått i terapi för det, men jag tycker fortfarande att det knyter sig i magen. Jag blir handlingsförlamad. Först måste jag spela upp alla tänkbara scenarion i mitt huvud, människors reaktion upprepande som BECK-repriser på söndagar – om och om igen. Jag är dessutom en mästare på att känna vad andra kommer att känna och sedan drabbas jag antingen av ångest, gräver en ännu djupare grop och slutligen förstorar upp allting till största möjliga skala.

Det är utmattande och tar massa onödig energi. Jag brukar ju ha skinn på näsan, men i sådana situationer blir jag som bambi på hal is. När jag väl tar samtalet är det lugnt, jag bara önskar att jag kunde snabbspola fram till det ögonblicket och ta tjuren vid hornen. För oftast tar folk det bra och rycker på axlarna och kanske svarar något i stil med:

”Okej, det är lugnt. Vi löser det.”.

Jag försöker öva på det, men vet i ärlighetens namn om jag blivit speciellt bättre. Kanske en milli millimeters förbättring. Jag borde få en stöt varje gång jag beter mig på det viset, likt en hund som ska lära sig sluta skälla. Eller kanske få sanningsserum som i Harry Potter. Vet ni vad – nu ska jag bli bättre på det, så är det bara. Det är ju inte som att samtalet blir lättare ju längre man väntar, snarare tvärtom. Ens tankar kan ju förvandla ett liten väghinder till ett berg.

Är ni bra på det? Hur tänker ni?

God morgon babes! Såg precis Nyhetsmorgon där de svalde ett piller som kunde läsa av hur vår tamflora mår genom en app i mobilen (!) – wow. Såg ni även de nya nanorobotorna som antagligen framtiden kommer att kunna gå in i kroppen och bota enbart drabbade stamceller, inte som cellgifter som inte kan skilja på goda och onda celler. Vilken bra start på morgonen, det värmde i hela kroppen. Något som också värmde var Elsas kloka ord om klimatet på interntet! Läs hennes blogginlägg här!

När inspirationen tryter på morgonkvisten så brukar jag oftast satsa på plagg ton i ton. Det fungerar alltid, gärna i olika material och struktur. Nu har jag precis hällt i mig en stor kopp kaffe och ska iväg på en heldags mötesmaraton. Puss! Hoppas ni får en magisk dag!

Vill ni se mig och Lorpan på tv ikväll? Spana in dessertmästarna!

Som ni vet lyssnade jag på ett tjog ”feel good” poddar i Tulum om livet, lycka och typ känna inre harmoni. Både Oprah och Tony Robbins, mina husgudar, hade Dr. Mark Hyman som gäst och förespråkar hans sätt att leva eller kanske synnerligen hans sätt att se på vad vi ska stoppa i våra munnar för att våra hjärnor ska prestera på topp. De pratar om hans 10-dagars detox som ska starta om ens hjärna, på samma sätt som man startar om sin dator.

Älskar hans quote på hemsidan: ”Your fork, the most powerful tool to transform your health and change the world”. Amerikanare de vet hur man tar i från tårna. Men om vi bortser från the väldigt överdådiga citatet så är jag peppad på att prova. Han har ett ganska sjysst CV med allt från presidenter till hollywoodskådisar som återkommande klienter. Så på måndag börjar jag, så sugen på en riktigt vitaminkick. Enligt mina idoler ska man bli pigg som mört. Ni får såklart hänga med på resan, kan redovisa på fredag vad man ska äta för att känna sig lika sprudlande som en c-vitaminbrus. Så kan ni ju haka på om ni känner för en cleanse.

Nu har jag tjatat länge nog om att jag ska prova att vara utan kött – helt, en period. Får se om jag kan få med mig Lorpan på dieten, mycket lättare om man gör det tillsammans med någon. Tror inte att det är en svältdiet, man får nog äta hur mycket man vill men mest plantbaserat. Min mage kommer nog iallafall må som en liten prinsessa efter de här tio dagarna eller så löper den amok av allt fiber.

Vem vet jag kanske blir för frisk för mitt eget bästa! Undra om det finns utrymme för en liten Cola Light i dieten?

Bikini Valerie Stockholm.

Snöregnet seglar ner utanför mitt fönstret så vad passar då bättre än att drömma sig bort till varmare breddgrader en sekund. Egentligen vill jag bara slå ett slag för Valerie Aflalos nya badkollektion som landar i butik snart (bikinin har redan kommit in) – som små konstverk prydda med havets skatter.

Just nu känns det kanske närmare att göra en snöängel än bomben – men snart är vi där. Jag säger som Rudolf i Sune: ”Sol i sinne, brun inne”.  Mest av allt trånar jag efter att släppa benen fria. Jag känner mig instängd i strumpbyxor, så om jag bär kjol eller klänning går jag barbent och det är inte så kompatibelt med det rådande klimatet. Jag kanske bara borde gå och köpa ett par strumpbyxor, det känns som att det kommer att dröja ett litet tag till. Eller bara göra som Sandra Beijer och välkomna våren i Paris.

Igår hade på mig en riktig vardagsuniform. Är kär i de här nyfunna vapendragarna från &OtherStories, de perfekta 90-tals jeansen. De ser vintage ut, men är sprillans nya – sitter som en smäck och är precis lika bekväma som de ser ut. Är det bara jag eller har &OtherStories aldrig designat så mycket fina plagg? Vill klicka hem precis allt! Tycker de har så mycket fint online just nu.

Min bästa bas t-shirt kommer från 2ND Day, de har världens bästa t-shirts – lever i dem.

Jag åt en långlunch med en gammal kollega på Sturebadet och pratade om allt mellan himmel och jord. Deras nya buffé är magisk. Jag har träningskort där, men ofta går jag bara in och myser – en hemlig liten oas mitt i smeten. Just nu sitter jag lika mycket och jobbar på Sturebadet som på kontoret. Får så mycket gjort där och mina axlar sjunker ofta ner några centimeter så fort jag kommer in i deras lokaler och automatiskt börjar jag andas långsammare.

Däremot brakar min mage loss när jag äter så mycket rawfood och kål. Hur ska mina tio dagar med vegansk mat egentligen sluta när jag knappt klarar en lunch? Någon tipsade om bönor i bloggen. Men alltså bara jag får i mig en matsked bönor så är jag bänkad på damernas, min mage klarar inte det eller så blir jag gasig som gravid person.

Efter lunchen svidade jag om till träningskläder och brände av ett pass på trappmaskinen.

Alltså färgglada träningskläder i all ära – det är så snyggt. Det här kanske låter väldigt utelämnande men hur tusan klarar ni att inte få ”mutti-svettfläckar”. Svettas jag ovanligt mycket från mina ljumskar (läs: kön), för ibland på gymmet ser det ut som jag kissat ner mig. Att vissa människor kan träna i ljusgrå träningstights är för mig ett mysterium? Eller när det blir en fläck i stjärten av rumpsvett?

Man kanske får välja sina tillfällen.

Sedan fick jag slänga mig i duschen, kasta mig i en taxi för att åka till Emelie som skulle fixa till barret i gamla stan på Hairtalks showroom.

Eftersom jag ska sluta med cola light i tio dagar på måndag så måste jag dricka extra mycket cola light innan dess. Vad säger det om mig som person? Det måste vara ett mindre bra karaktärsdrag, som att jag måste fylla upp kvoten till max, som att de skulle kompensera de uteblivna dagarna. Jag kan vara likadan när det kommer till träning, om jag ska ”börja” på måndag så måste jag ligga extra mycket still innan dess. Utifrån vad jag precis skrivit inser jag att det är ett mindre bra drag.

Väl framme i gamla stan möttes jag av två favoriter, PT-Fia och hennes dotter Edith som jag snott så fort jag får chansen. Hann iallafall rycka henne från Fias famn för några minuters gos. Jäkla pangbebis det där. Gillar verkligen Fia, det vilar ett lugn över henne – blir harmonisk bara jag ser henne.

Sedan gjorde Emelie som vanligt mig PANGFIN! Måste faktiskt säga att hon överträffade sig själv idag med färgen. Medan hon uträttade stordåd, passade jag på att balja i mig mer cola light – INGEN TID ATT FÖRLORA!

Resultatet får ni se bättre bilder på imorgon.

Sedan sladdade jag förbi Carros event som hon hade tillsammans med Orrefors som hade designat ursnygga klockor. Jag fick med mig en present hem till Lorpan.

Därefter åkte jag vidare hem till urhärliga Andrea Hegard som hade bjudit in till middag tillsammans med Foodora. Jag har inte känt Andrea så länge, men tusan vad jag tycker om henne. Man vill liksom vara i hennes sfär, hon sprudlar. Hon är som en livslevande discokula.

Fingal, Andrea, jag och Memphis. <3

Kvällens lineup.

En pangmiddag som slutade med vrålande tjejröster som försökte överösta högtalarna. Men jag åkte hem i tid för nu på morgonkvisten väntar poddinspelning med Limpan.